Detta är en förhandsgranskning på min kommande bok!
Läs upp
Rummet
Det var mörkt och litet, väggarna omfamnade henne och gav en klaustrofobisk känsla som tryckte mot hennes bröst. Hjärtat klappade så fort att hela kroppen dunkade. “Vad hände precis?” tänkte hon. Med skakiga ben klev hon ut ur det lilla mörka rummet och möttes av folkmassans skrik, tjut och jubel. Frågvis och generad tog hon sig framåt, raka vägen mot närmaste utgång. Vart hon än gick möttes hon av människor som verkade prata med henne, men det ända hon uppfattade var mummel och lukten av alkohol. Hon fortsatte trycka sig igenom folkmassan ut mot kylan. Hon gick in i köket och genom vardagsrummet fram till hallen. Det enda som gällde nu var att komma ut ur huset. Väl ute i kylan tog hon sitt första djupa andetag på evigheter, äntligen släppte den mesta tyngden från bröstet. Hon stod vid vägkanten utanför hans hus i ösregnet, vattnet skvätte på hennes ljusblåa nyinköpta byxor. Musiken dånade innanför men det hindrade inte tankarna “Tänk om de tycker jag är en mes…”, “Varför gjorde han så?”, “Ska jag hem eller ska jag gå in igen?” Tankarna virvlade i huvudet så hon blev alldeles yr. Hon resonerade om huruvida hon skulle hem eller ej. Gick hon hem skulle kanske han tycka att hon är en mes, hon skulle bli dyngsur, hon kommer ha tråkigt resten av kvällen men hon kommer känna sig bekväm. Stannar hon här så kommer hon att behöva prata och möta folkmassan igen men hon kommer att vara torr och kanske verka mer cool. Hon resonerade fram och tillbaka länge men ganska snart bestämde hon sig för att gå hem igen…..
Läs mer på wattpad
